Våra personas håller på att ta form. Just nu väljer vi namn och foton och putsar på karaktärsdragen. De ska kännas levande och vara igenkännbara. Vi presenterar dem här på bloggen inom några veckor.
Det här inlägget ska handla om vilka generella slutsatser vi kunde dra av intervjuerna. Vi träffade 11 studenter och 8 forskare. Alla fackhögskolor fanns representerade.
Biblioteket ger tillgången
På frågan om vad man oftast gjorde på webbplatsen blev de fem vanligaste svaren:
- Söker i JULIA (bibliotekskatalogen)
- Går till en specifik databas, för att där söka publikationer
- Söker i Google Scholar
- Söker efter en tidskrift
- Söker i LIBRIS
Andra vanliga svar var:
- Bokar grupprum
- Använder Mina sidor (t.ex omlån)
- Beställer fjärrlån
- Går till ämnesguide
Tittar man på webbstatistiken går i stort sett samma mönster igen. De visserligen något osäkra uppgifterna visar att grupprumsbokningen har högst siffror utöver startsidan. Därefter kommer databaslistan, direktsökning (i t.ex. Google Scholar) och JULIA. Också Mina sidor kommer högt upp.
Att många kommer till bibliotekets webbplats med målet att söka publikationer betyder dock inte att sidan utgör en självklar startpunkt i informationssökningen. Flera av dem vi träffade beskrev hur de hittar sina publikationer genom Google eller Google Scholar, i referenslistor eller genom tips från personer i deras närhet. Till biblioteket går de sedan för att få tillgång till själva publikationen.
Den här bilden ligger i linje med ITHAKAs forskningsrapport från april i år. Rapporten visar bland annat hur forskare allt mindre använder de akademiska biblioteken som startpunkt i informationssökningen och allt mer ser dem som inköpare av de publikationer de har behov av.
Det ska sägas att bilden i vår undersökning inte är entydig. Flera använder bibliotekets resurser som en naturlig startpunkt. Till viss del tycks det här hänga samman med ämnesområdet. Inom exempelvis juridiken finns publikationerna samlade i ett relativt litet antal databaser, som dessutom är avgiftsbelagda och därmed endast åtkomliga genom biblioteket. Bibliotekets webbplats blir i det fallet en naturlig startplats. Inom andra områden kan det troligen vara mer givande att söka publikationer vid sidan om bibliotekets sökverktyg.
Osäkerhet kring e-JULIA
Länktjänsten e-JULIA, som bland annat visar huruvida en publikation finns tillgänglig via biblioteket, visade sig vara ett större problem än vad vi kände till. Vi bibliotekarier ser säkert en sån här länktjänst som något enbart positivt – den hjälper oss att lokalisera fulltexten så att vi slipper gå igenom en massa databaser. I intervjuerna framstod e-JULIA tvärtom som ett hinder på väg fram till en artikel. Vi märkte också att flera fortfarande inte känner till tjänsten. Där har vi lite att fundera på.
Selektiv användning
Överlag kände intervjupersonerna till begränsade delar av webbplatsen. Man tycks lära sig att hitta det man behöver och sedan bortse från övrigt. Därmed är många blinda för nyhetstexter eller kampanjliknande banners. Det här är säkert generellt webbeteende men möjligen finns det i vårt fall ett samband med att flera sa sig uppleva webbplatsen som rörig. Man menade att startsidan innehåller för mycket information.
Utbildningarna styr biblioteksanvändningen
Det framgick tydligt att upplägget i utbildningsprogrammen påverkar behovet av att söka information, och därmed användningen av bibliotekets webbplats. Generellt sett kan man nog säga att ju större kravet är på studenterna att själva söka publikationer, desto mer kommer de att använda biblioteket.
En sak vi reflekterar över i det här sammanhanget är vilken uppgift webbplatsen ska ha i bibliotekets samlade mål att vara en pedagogisk resurs för högskolan. För att lära sig mer om informationssökning behövs motivation. Den motivationen är svår att skapa på själva webbplatsen utan den måste besökaren ha med sig från annat håll. Slutsatsen blir att om vi tar utrymme på startsidan för att lyfta fram sådant som vi vet att många skulle ha nytta av men som de flesta inte letar efter, då kommer de få svårt att hitta över huvud taget.
Stort förtroende för biblioteket
Slutligen beskrivs biblioteket genomgående med ord som ”säkrare”, ”tryggt”, ”seriöst”, ”relevant”, ”pålitligt”. Det var slående att samtliga har stort förtroende för biblioteket, såväl vana som ovana användare. Dessutom betonade flera att servicen är god och personalen hjälpsam. Det var så klart kul att höra.
/ Mattias
1 Svar till “Slutsatser från intervjuerna”