Efter lanseringen

Då var den på plats, Högskolebiblioteket i Jönköpings nya webbplats. Lanseringen skedde 18 november så den har legat ute i tre veckor nu. Vi som arbetat i projektet är i stora drag nöjda med resultatet. En hel del återstår att fixa, det ska sägas, inte minst när det gäller att anpassa våra kringsystem till den nya designen. Inte heller startsidans sökfunktion är helt klar. Målet är att ha AJAX-funktionalitet i tidskriftsfliken på samma sätt som i databasfliken. Det tror vi blir användbart.

Nu ska det bli spännande att se hur webbplatsen fungerar för våra studenter, doktorander, forskare och lärare. Målet har varit att skapa en användar-centrerad webbplats – nu återstår att se om den verkligen är det. Det ska vi ta reda på genom fler tester. Vi har för avsikt att upprätta en plan för återkommande användarstudier. Vi tror att man har mycket att vinna på regelbundna tester även om de i sig är små.

Vi siktar också att berätta om projektet på olika konferenser. I oktober blev vi inbjudna till Nordisk Odontologisk Bibliotekskonferens VI för att berätta om hur vi använt personas-metoden. Andra konferenser vi hoppas på är EBLIP6 och QQML2011.

/ Mattias

Peter Williams rapport

Funkar det att bygga en webbplats för Viktor och få en webb som faktiskt fungerar för vilka studenter som helst? Det var den stora frågan vi ville ha svar på när Peter Williams, University College London, tidigare i höstas hjälpte oss att utföra användartester utifrån designbyråns första skisser.

Peter satte sig ner tillsammans med ett antal studenter, en och en, och lät dem testa. De fick titta runt fritt, de fick utföra ett antal uppgifter och de fick i ett återkopplande samtal ge synpunkter och kommentarer. Det visade sig att samtliga studenter som haft tidigare erfarenheter av bibliotekets webbplats tyckte att den nya designen såg bättre ut, var lättare och använda och bättre hjälpte dem att hitta det de letade efter.

Peter skriver i sina slutsatser: ”This outcome clearly shows the appropriateness and effectiveness of using the ‘personas’ method to re-construct the site (and also, of course, the merits more generally of consulting users in the process!)

Studenterna i testet kunde inte använda en färdig webbplats, utan fick titta på och utgå från skisser och klickbara bilder, så naturligtvis återstår det att testa webbplatsen i skarpt läge. Men så långt verkar det hoppfullt!

Peter Williams rapport: ”Report on tesitng the usability of the proposed new Jönköping University library (Högskolebiblioteket i Jönköping) interface.”

/Paola

Se och kommentera vår nya webbdesign

Vår nya webbdesign håller på att ta form. Till vår hjälp har vi en designbyrå från Göteborg. Vi skickade dem en specifikation för startsidan, där det framgick vilka delar som ska finnas med och hur de ska prioriteras.

Som vi berättat tidigare har vi genomfört intervjuer och tagit fram personas. Det är det underlaget som, tillsammans med arbetsgrupper bland bibliotekspersonalen och webbstatistik, ligger till grund för den specifikationen som designbyrån fått. Nu har alltså byrån levererat designen.

Peter Williams från UCL har satt igång med sina tester. Nu vill vi ha feedback även från er! Vad gillar ni, vad gillar ni inte? Ställ gärna frågor så förklarar vi mer.

Några kommentarer redan här och nu:

• Huvudnavigeringen kommer ha så kallade mega-drop-downs, vilket framgår i den andra skissen. De fälls ut när man för musen över dem. Den yta som i exemplet utgörs av en bild kan istället användas för länkar som vi vill synliggöra.
• På samma sätt kan man fälla ut andra delar som har en blå uppåt- eller nedåtpil. Under Mina sidor, till höger i sidhuvudet, får man fram en inloggningsruta så att man snabbt kan låna om sina böcker.
• Den stora bilden kommer att växla varje gång man uppdaterar sidan.
• Vissa texter och länkar är bara exempel.

/ Mattias

Dags för användartester med experthjälp från UCL

Vårens arbete med intervjuer, skapandet av personas och personalens arbete med urval och prioritering av innehåll har äntligen resulterat i ett designförslag från reklambyrån. Det känns fantastiskt roligt!

Nu blir nästa steg att testa om den nya designen verkligen funkar som vi hoppas. Till vår hjälp i det arbetet har vi till vår stora glädje fått Peter Williams från University College London. Peter var en av keynote-talarna på konferensen Knutpunkt 2009 som Högskolebiblioteket i Jönköping arrangerade tillsammans med Linköpings universitetsbibliotek i höstas. Peter är också en av författarna bakom den uppmärksammade ”Google Generation study” (som egentligen heter The information behaviour of the researcher of the future).

Vi räknar med att kunna genomföra användartesterna nästa vecka.

Så fort som möjligt lägger vi ut bilder på den nya designen här. Då tar vi gärna emot kommentarer och synpunkter!

/Paola

Våra personas

Efter en hel del jobb är vi nu äntligen klara med våra personas. Det blev fem stycken. Så här kom de till.

Vi började med att testa olika sätt att segmentera de nitton intervjupersonerna. Hur skulle vi dela in dem? Lösningen blev ett diagram med tidsinvestering på ena axeln, och kunskap på den andra. Med det menar vi hur mycket tid en besökare är beredd att lägga på bibliotekets webbplats, samt förmågan att hitta den information hon eller han behöver.

Diagrammet gav oss fyra segment som på ett bra sätt förklarar skillnaderna mellan intervjupersonerna. Dessa blev utgångspunkt för fyra personas. Vi kände dock behov av en femte typ, som skulle täcka in våra mer praktiska tjänster som grupprumsbokning och omlån.

Nu återstod att göra alla fem levande och trovärdiga. Vi valde namn, foton och skapade beskrivningar av egenskaper, beteenden, mål och drivkrafter. Ett lika roligt som tidskrävande arbete.

De fem kommer att få olika prioritet på webbplatsen. Vi väljer att ha Viktor som primär och Elisabeth som sekundär persona för startsidan. Andra sidor kan få någon av de andra som förstahandsval beroende på innehåll och inriktning. När vi exempelvis  jobbar med våra praktiska verktyg gör vi det med Josefin i åtanke. Sidor med tjänster inriktade mot forskare får däremot Elisabeth som naturlig mottagare.

Här är de fem:

• Viktor
• Elisabeth
• Josefin
• Emma
• Carl

/ Mattias

Slutsatser från intervjuerna

Våra personas håller på att ta form. Just nu väljer vi namn och foton och putsar på karaktärsdragen. De ska kännas levande och vara igenkännbara. Vi presenterar dem här på bloggen inom några veckor.

Det här inlägget ska handla om vilka generella slutsatser vi kunde dra av intervjuerna. Vi träffade 11 studenter och 8 forskare. Alla fackhögskolor fanns representerade.

Biblioteket ger tillgången
På frågan om vad man oftast gjorde på webbplatsen blev de fem vanligaste svaren:

• Söker i JULIA (bibliotekskatalogen)
• Går till en specifik databas, för att där söka publikationer
• Söker i Google Scholar
• Söker efter en tidskrift
• Söker i LIBRIS

Andra vanliga svar var:

• Bokar grupprum
• Använder Mina sidor (t.ex omlån)
• Beställer fjärrlån
• Går till ämnesguide

Tittar man på webbstatistiken går i stort sett samma mönster igen. De visserligen något osäkra uppgifterna visar att grupprumsbokningen har högst siffror utöver startsidan. Därefter kommer databaslistan, direktsökning (i t.ex. Google Scholar) och JULIA. Också Mina sidor kommer högt upp.

Att många kommer till bibliotekets webbplats med målet att söka publikationer betyder dock inte att sidan utgör en självklar startpunkt i informationssökningen. Flera av dem vi träffade beskrev hur de hittar sina publikationer genom Google eller Google Scholar, i referenslistor eller genom tips från personer i deras närhet. Till biblioteket går de sedan för att få tillgång till själva publikationen.

Den här bilden ligger i linje med ITHAKAs forskningsrapport från april i år. Rapporten visar bland annat hur forskare allt mindre använder de akademiska biblioteken som startpunkt i informationssökningen och allt mer ser dem som inköpare av de publikationer de har behov av.

Det ska sägas att bilden i vår undersökning inte är entydig. Flera använder bibliotekets resurser som en naturlig startpunkt. Till viss del tycks det här hänga samman med ämnesområdet. Inom exempelvis juridiken finns publikationerna samlade i ett relativt litet antal databaser, som dessutom är avgiftsbelagda och därmed endast åtkomliga genom biblioteket. Bibliotekets webbplats blir i det fallet en naturlig startplats. Inom andra områden kan det troligen vara mer givande att söka publikationer vid sidan om bibliotekets sökverktyg.

Osäkerhet kring e-JULIA
Länktjänsten e-JULIA, som bland annat visar huruvida en publikation finns tillgänglig via biblioteket, visade sig vara ett större problem än vad vi kände till. Vi bibliotekarier ser säkert en sån här länktjänst som något enbart positivt – den hjälper oss att lokalisera fulltexten så att vi slipper gå igenom en massa databaser. I intervjuerna framstod e-JULIA tvärtom som ett hinder på väg fram till en artikel. Vi märkte också att flera fortfarande inte känner till tjänsten. Där har vi lite att fundera på.

Selektiv användning
Överlag kände intervjupersonerna till begränsade delar av webbplatsen. Man tycks lära sig att hitta det man behöver och sedan bortse från övrigt. Därmed är många blinda för nyhetstexter eller kampanjliknande banners. Det här är säkert generellt webbeteende men möjligen finns det i vårt fall ett samband med att flera sa sig uppleva webbplatsen som rörig. Man menade att startsidan innehåller för mycket information.

Utbildningarna styr biblioteksanvändningen
Det framgick tydligt att upplägget i utbildningsprogrammen påverkar behovet av att söka information, och därmed användningen av bibliotekets webbplats. Generellt sett kan man nog säga att ju större kravet är på studenterna att själva söka publikationer, desto mer kommer de att använda biblioteket.

En sak vi reflekterar över i det här sammanhanget är vilken uppgift webbplatsen ska ha i bibliotekets samlade mål att vara en pedagogisk resurs för högskolan. För att lära sig mer om informationssökning behövs motivation. Den motivationen är svår att skapa på själva webbplatsen utan den måste besökaren ha med sig från annat håll. Slutsatsen blir att om vi tar utrymme på startsidan för att lyfta fram sådant som vi vet att många skulle ha nytta av men som de flesta inte  letar efter, då kommer de få svårt att hitta över huvud taget.

Stort förtroende för biblioteket
Slutligen beskrivs biblioteket genomgående med ord som ”säkrare”, ”tryggt”, ”seriöst”, ”relevant”, ”pålitligt”. Det var slående att samtliga har stort förtroende för biblioteket, såväl vana som ovana användare. Dessutom betonade flera att servicen är god och personalen hjälpsam. Det var så klart kul att höra.

/ Mattias

Dags för segmentering

20 intervjuer genomförda. Nu är det dags att analysera resultatet och påbörja segementeringsprocessen. Vi tar fler personer ur arbetsgruppen till hjälp med detta. ”Think of segmentation as the art of finding patterns and stories in the data.” (The User Is Always Right: A Practical Guide to Creating and Using Personas for the Web / Steve Mulder & Ziv Yaar)
/Paola

Nu är vi igång med intervjuerna

Vi har nu träffat två av de cirka 20 användare vi planerar att intervjua och vi känner att det här kommer att bli riktigt intressant! Istället för att se besökaren som en genomsnittlig person som på något outgrundligt sätt ska representera hela den stora gruppen användare framträder de nu tydligt i sina olikheter och likheter.

Värdet i att bygga en webbplats utifrån personas istället för utifrån “genomsnittsanvändaren” belyser Cooper väl i följande dialog:

“Before personas are put to use, a typical conversation between a programmer and a manager engaged in interaction design would go something like this:

Programmer: ‘What if the user wants to print this out?’
Manager: ‘I don’t think we really need to add printing in version one.’
Programmer: ‘But someone might want to print it.’
Manager: ‘Well, yes, but can’t we delay putting printing in?’

The manager cannot win this discussion because she has not advanced an argument with the force of reason. Regardless of its truth, it is stated merely as her amorphous desire to do things differently, and the programmer’s logic of what “might” happen is irresistible.
After the cast of characters is developed, we have our taxonomy for expressing precisely who needs what in the program. But programmers are hard to move, and a typical discussion with a client programmer early in the relationship goes like this:

Programmer: ‘What if the user wants to print this out?’
Interaction designer: ‘Rosemary isn’t interested in printing things out.’
Programmer: ‘But someone might want to print it.’
Interaction designer: ‘But we are designing for Rosemary, not for ‘someone.’”

(Cooper, The inmates are running the asylum, sid 132-133)

Kvarstår att se hur våra intervjuunderlag ska kunna forma relevanta personas för vår webbplats.

/Paola

Tankar om personas (typanvändare)

Vi vill göra en användarcentrerad webbplats. Då måste vi ta reda på vilka användarna är och hur de tänker. Det är där kommer personas in. En kort introduktion för dig som inte är bekant med begreppet.

Metoden formulerades av Alan Cooper i boken The inmates are running the asylum, som gavs ut 1998. Cooper, programmerare och interaktionsdesigner, hade då undan för undan utvecklat metoden sedan 1983. Han såg det som ett problem att ny mjukvara inte skapades med de verkliga användarna i åtanke. I den miljön växte användningen av personas fram. Genom att intervjua personer i sin närhet skapade Cooper typanvändare och gav dem namn. Han märkte så småningom att metoden även fungerade i kommunikationen med andra programmerare. Precis som han själv började de fundera över hur en viss persona skulle uppträda i en viss situation, t.ex om hon eller han skulle förstå en tänkt dialogruta.

Sedan Cooper formulerade sina tankar om personas har metoden spritt sig och blivit vanlig även inom webbutveckling. Ett exempel i Sverige är framtagandet av Skatteverkets nya webbplats, där man öppet lagt ut de personas man använder sig av.

En förutsättning för att metoden ska vara användbar är att de personas man skapar bygger på verklig data om användarna. Intervjuer och observationer tycks vara de vanligaste metoderna att samla in denna data.

Intervjuer och observationer är också de metoder vi kommer använda. Tanken är att vi träffar ett brett urval av studenter och forskare och att vi sedan försöker urskilja gemensamma mönster. Som jag tog upp i förra inlägget så vill vi framför allt veta:

• vad får dem att besöka bibliotekets webbplats?
• vilka mål har de när de besöker webbplatsen?
• hur är det att använda bibliotekswebben jämfört med andra webbplatser?

De mönster vi vill hitta har alltså att göra med besökarnas drivkrafter att komma till bibliotekets webbplats och vilka mål de har när de väl är där.

Som vi ser det är styrkan med personas att användarna/besökarna blir levandegjorda. Istället för att prata om användarna som en grå massa blir frågan: ”Hur skulle Lisa tänkt?”

/ Mattias

Intervjuer blir det första vi gör

Steg 1 i projektet blir att ta fram personas (typanvändare). För det ändamålet genomför vi intervjuer med ca tjugo studenter och forskare från Högskolan i Jönköping. Frågor vi vill ha svar på:

• vad får dem att besöka bibliotekets webbplats
• vilka mål har de när de besöker webbplatsen
• hur är det att använda bibliotekswebben jämfört med andra webbplatser.

När vi träffar informanterna ber vi dem också att surfa in på biblioteket och att utföra en valfri uppgift. Vi ber dem att berätta hur de tänker längs vägen. Observationen av denna process blir ett komplement till intervjuerna och förhoppningsvis en hjälp vid skapandet av personas.

Mer om hur vi tänker kring personas i ett kommande inlägg.

/ Mattias